Åh denna sköra värld

Jag har haft en finfin dag, jag minns hur mycket jag älskar att vara ute i naturen. Frasse var gladast idag, det var mysigt. Josefina berättade att hon ska flytta in mitt emot mitt hus. Det tycker jag är hemskt roligt men inte hon. Jag försökte dölja min entusiasm så hon inte skulle tycka jag var okänslig.

Imorgon har alla jag känner fest eller fyller trettio eller har spelning och så är det klubbar och företeelser jag skulle vilja gå på, men tiden tycks inte räcka. Jag ska göra ett tajt schema och hitta på så mycket jag bara hinner. Dessutom är det ju vaginadagen imorgon också, glöm för guds skull inte detta!



Idag har jag äntligen varit sådär glad igen. Jag har klippt håret på mor medan vi lyssnade på norah jones och nu ser hon på så ska det låta. Vi åt jättetrevlig middag och pratade om vad hon tycker jag borde plugga och diverse intrikata detaljer om våra jobb. Tur att vi har skrivit på sekretess i alla fall så vi inte säger något olämpligt. Sen sa hon en sak så jag fick tillbaka klumpen i magen. Jag hatar klumpen i magen och jag tränar på att få bort den på lite olika sätt. Det luriga är att saker som fungerar en gång kanske inte fungerar nästa. Jag får väl testa heroin i värsta fall.

Idag träffade jag den största rottweilern jag sett!!!1 Det var helt fantastiskt eftersom det är min favoritras (gud vad problematiskt det är för mig att använda ordet ras...) och eftersom vi blev kompisar och jag inte var rädd alls. Men den var också en väldigt snäll en. Sånt gillar jag.

whatsupdoc?

Idag är det fredag, långfredagen när alla måste ha tråkigt hela tiden. Jag var på väg till biblioteket när anna påminnde mig om företeelsen. Jag skulle vilja påstå att det suger att ingenting får hända när jag väl mår bra nog att gå 50 meter bort på allén. Har i alla fall haft sällskap idag, det är trevligt. Och varit driftig som få!


Bodils nya pjäs var lite utav ett antiklimax. Jag trodde hela tiden att Snart händer det. Det gjorde liksom inte det, nog för att det var genrepet men det kändes extremt ofärdigt. Roligt var dock när bodil var jättearg på någon i pausen. Mycket spännande, jag hade nog hellre tittat på henne än på pjäsen. Andra akten hade sina poänger, det är som alltid roligt med nutidssatir eller vad man ska kalla det. På dom bara! Kontentan är väl att jag gillar vanna rosenberg och att vissa saker kändes så underbart typiskt bodil men de var för få.

Annars har jag en metareaktion på tanten som dog. Hon som ändå var än av mina favoriter. Jag har tänkt flera gånger att det här är ju ändå hemskt och jag kommer säkert tycka det är jobbigt. Men det händer inte, det kommer liksom inte... Jag förstår ju rent logiskt att jag är ledsen men Det enda jag känner är att jag är irriterad. Irriterad på omständigheterna, irriterad på att jag får veta allt sist och irriterad på att de x fick som han ville. Jag förväntar mig inte att jag ska böla, eller tekniskt sett vore det kanske inte så stort eftersom jag gråter när jag ser vad som helst på tv/film eller läser vilken bok som helst (iaf vilken bok som helst av värde). Det känns lite falskt att inte bli ledsen när folk dör som flugor i mitt jobb. För det är ju precis det de gör, inget nytt under solen.

självklart

två självklara saker:
Överlevnaden är vad som stjäl min ork. Måsten kryper sig på och det är dem jag inte behöver.

Nina Lekander fick mig på bättre humör. kick ass! Varför äre bara hårda feminister som kan kickstarta min livsvilja/hjärna. Nu är jag back on track hursomhelst. Och ett bonustack till Elin Alvemark som skriver så jävla viktiga saker att jag är arg att jag inte minns dem själv.

Förutom att igår fick Peter mig att bli glad på riktigt. Så jag antar att jag kan komma att bli frisk snart. Nu är hjärnan på min sida i alla fall. Kroppen är en ynklig jävel men det spelar egentligen mindre roll så länge jag vet att jag är oövervinnerlig.



Och jag tänkte lite på min gamla arbetskamrat. Han på kungsholmen ni vet? Jag är fortfarande helt sur över att jag inte kan vara kompis med honom. Men varför är jag attacksur på ett normativt samhälle som alltid har funnits? Jag lärde mig i lågstadiet att jag inte fick sitta med pojkarna på lunchen. Sen ungefär tusen år senare fick jag lära mig att tjejer och killar kunde vara _nästan_ kompisar. Beroende på hur snygga de är (tjejerna that is).
Sen dess har det hänt en del med mina tankar och åsikter, för att inte säga min utveckling av ett kritiskt tänkande. Och med mina empiriska kunskaper borde jag väl klara av att ignorera en "så gör man bara inte"åsikt som inte är min. Vad är då problemet?
Alltså ålder är ju ett ytterligare problem, samhället är extremt ålderssegregerat. Hur ringer man upp en medelålders man en knappt känner för att fråga om man kan ses? Svaret är att man inte gör det, för om man gör det låter det som att man försöker få till det.
Men är det inte det sjukaste resursslöseriet i världen när jag träffat EN medelålders man som skulle kunna bli min vän? Eller så kanske det jag försöker skydda mig ifrån är att han i själva verket skulle vilja ligga. Den desillusioneringen skulle döda mig.

Idag blir jag glad över



När jag öppnade nyhetsbrevet från netdoktor.se (yesbox allright, ni läste rätt) Ingen subvensionering för viagra, trots att läkemedelsföretegen processat sen de drog tog bort det någon gång på nittiotalet om jag inte har fel. Jag trodde ärligt talat att det skulle subvensioneras i en fingerknäppning och är minst sagt överraskad.

image171

Haha. Jag hittade en snubbe som bloggar om detta. Han är arg och han använder begreppet "statens antierektionspropaganda" och hänvisar till att viagra är ett snordyrt läkemedel som ett enkelt argument för subvension. Strålade. Han tycker också att det är okej att jämföra med vestibulit, charmigt värre verkligen.

Patriarkatet har alltid stånd.


(Och på ämnet "jag önskar att jag inte brydde mig och tänker agera som att jag inte gör det" har linda skugga börjat blogga för amelia istället för aftonblaskan...)


hot topic

Liv säger:
 
fast egentligen hatar jag de flesta.


Vilket i och för sig inte alls är sant, men nu pratade vi faktiskt om jobbet. Där menar de väl men det blir så fel. Generellt. Känns knäppt att chefen är en av de få med vettet på rätt ställe. 4real.
Det var nära att jag ringde honom och beklagade förut när jag höll på att bli galen på det alltihop. Men min mobil fungerar ju extremt tvivelaktigt  (nej, det är inte riktigt någon del av det här som går bra) och jag är seriöst för sjuk och svag för att gå och hämta telefonen i vardagsrummet.

<meningslöst gnäll> Jag kan inte hantera att vara sängliggande. Om det här blir lika långvarigt som det brukar kommer jag vara ett vrak. Ikväll missar jag Tegan&Sara som är i fucking sverige och stockholm och jag skulle kunnat göra väldigt mycket för att få se dem. Jag kommer lyssna på the con och deppa ikväl, thank you very much! Missar även killing mood ikväll som är bra skit verkligen, det andra bandet verkar också värt att höra samt att belinda skulle köra med trummor och helt band första gången ikväll. Imorgon skulle vi ha fortsatt gräva och jag såg verkligen fram emot det. Kusin har maskerad, och det är ju alltid sjukt kul. Mest var det meningen att jag skulle med gurkan och hans crew på secret societyfest.. Det hade jag ju också peppat på sen förra året. MEST ÄR DET SÅ SATANS ENSAMT ATT JAG KREVERAR. Men jag är inte frisk nog för att hålla igång ett vettigt samtal så jag ringer ingen heller. Jag önskar jag fick sova i några dagar </GNÄLL>

image170
Jag stal den från married to the sea, fattas bara att jag ska bli stämd nu också.


för er som ännu inte hört den så är dagens låttips:
i can't get no satisfaction- björk & pj harvey


frustrationen är väl att jag känner att jag vill något, men vet inte vad.

image169

Minns ni? Minns ni?!

Åh, för några veckor sedan skrev jag om en kompis från förr jag försökte hitta. Vilket jag trodde att jag gjorde och sen svarade hon inte på mitt sms: Här kommer hela förklaringen med ett lyckligt slut:
-Jag har två mejladresser till henne som inte fungerar. Skriver ett långt mejl och surnar till när det står att inboxen är full.
- Jag kommer tillsist på att hon finns på hitta.se och skickar ett sms.
- Hon glömmer sin mobil hos en kompis i typ en vecka
- Hon råkar radera alla sina sms
- Hon kommer på att jag kanske hänger på ett forum jag hängde på för typ 5 år sedan. Hon har rätt och fastän jag har bytt nick skickar hon ett meddelande med sin riktiga mail.

go go go!

Och det var alla goda nyheter för den här dagen.




Fast jag funderar lite på att fortsätta på listan över män som kvinnor bör tycka är snygga. Sk. alfahanar, även om man kanske skulle behöva ta bort Darin från listan då. Äsch, jag orkar inte göra en lista på män. Jag kan göra en lista på mina bästa reptilsorter.

dear blogg.

Jag börjar med de goda nyheterna, det blir nog bäst så.
I dagens skitgratistidning stod det att jag skulle inspirera mina vänner till stordåd (fritt från mitt minne). Alltså sitter jag och väntar på att få något tecken på att någon känner sig alldeles särskilt inspirerad. Så att sätt igång! bästa beskrivningen vinner. go go go!!

Annars har mitt frikort hos läkaren gått ut och det + apoteket ruinerar mig. Jag fick i alla fall en remiss och hon var riktigt fin idag läkaren. Helt lugn och pratade igenom allt med mig. Jag känner mig mer och mer panikslagen när jag måste tänka på allting men det är bra att saker och ting börjar röra sig. Jag är så jävla rädd. Jag är rädd för smärtsamma undersökningar, jag är rädd för att jag faktiskt ska få diagnosen jag tror och jag är rädd för att behöva identifiera mig som kroniskt sjuk.

Det är lustigt att min undertext till bloggen handlar just om arvsynd och att Jag får en anledning att ta upp mina kvinnliga besvär i bloggen. Varje smärtsam detalj måste återges. För att de ska konstatera att jag inte är sjuk (vilket jag tror är långt fram, för saker går inte så fort i den svenska sjukvården). Kan jag troligen se fram emot kirurgiska ingrepp och dyl. Jag är livrädd.


"Du kommer inte att bli helt smärtfri"
och inget morfin ville hon ge mig, men hon frågade ändå om jag kör bil.

Bonussjukdom; Efter att ha ätit och druckit ur samma saker som eva och lina hela helgen och legat ihoptryckta i en liten liten soffa och sett film är det kanske inte helt konstigt att jag fick deras sjukdom. Halsont och feber och satan vad svag man kan känna sig. Tråkigaste är att inte kunna äta. Jag ska nog sova lite.

image167

Okej, kolonilotten ser inte mycket ut för världen ännu men den kommer bli jättefin!!!1

cancel my subscription i'm tired of your issues



Ja, ni vet. Jag struntar i det där just nu. Säger jag att det inte kan bli värre så kommer det att bli det. Isak sa att ångest är värre än mensvärk, hur man nu jämför det. Hon verkade galen i alla fall och därför ganska genialisk. Imorgon börjar allt om på nytt. Så känns det. Det känns som att det aldrig kommer bli färdigt, som att mitt liv ska bestå av utredningar och sjukskrivningar.

Helgen däremot har varit så förbannat bra och jag önskar att det alltid kunde få vara så. Feministfestivalen var strålande och annas film vann dokumentärfilmfestivalen. 50000 kronor och vi får hoppas en direkt till DI utan att passera gåbiljett. Hon har strålat som en sol. Fab att ha Lina och eva här och jag ville egentligen inte släppa iväg dem. Feminister, twister och bästa samtalen. Och såklart minnen från förr:

image166

Nej, det här är mina framtida män

image165

Undrar bara var man får tag på dem. Nåväl, trädgårdsprydnader ftw.
Idag har min odling verkligen gått framåt ! Har försått lite fröer i mjölkkartonger och dyl. Samt satt om både min monstera och min största fikus robusta. De ser finfina ut i sina nya hem. Jag stod även och pillade på växtnäring när jag var på ica förut men vi får väl se. Min monstera behöver en ny plats och vi får väl se hur det går.

På temat "that's a first" Vaknade jag halv sex imorse med den sjukaste mensvärken jag har upplevt och kräktes för att jag hade så ont. Det var en ny men inte så trivsam upplevelse. Så jag låg i sängen hela förmiddagen och kände mig invalid. Nu har jag iaf varit ute en sväng och träffat världens sötaste mops. kicki. Kicki har med största sannolikhet adhd men vi kommer bra överens.

Annars är odla.nu verkligen det senaste. Jag bara älskar det innerligt! Och så googlar jag heterosexualitet, med stor besvikenhet. Det verkar inte vara mycket vettigt skrivet om företeelsen. Hur kommer detta sig? Finns iofs en bok i ämnet jag funderar på.

wiki säger "Heterosexualitet är en sexuell läggning där personen uteslutande eller huvudsakligen känner attraktion till personer av det motsatta könet." Det komplicerar saker i alla fall en del.

I övrigt är något av det mest fascinerande med gemene mans språkbruk att Hetrosexualitet är så utspritt, nästan vanligt. Heterosexuella har sex med heterosexuella av samma kön upprepade gånger till exempel. Heterosexuella fantiserar om homosexuellt sex. Heterosexuella förälskar sin i personer av samma kön. MEN DE ÄR LIKFÖRBANNAT HETROSEXUELLA!! Vad beror detta på?
I psykologin i gymnasiet fick vi lära oss att Heterosexuella i könsdelade fängelser drivs till Homosexuella handlingar. Vad detta egentligen innebär har jag inte riktigt förstått. Vad gör dem till heterosexuella?? Per egen definition? Och hade min psykologilärare läst uttalanden från alla kvinnoanstalter i amerikat?
Så vad är en homosexuell handling? Räcker det med att se schlagerfestivalen regenbundet?

Ibland säger folk att jag krånglar till det för mig själv. "Men hallå det vet man ju bara. Det bara är så"
Dessa gånger uppskattar jag att jag krånglar till det för mig själv. Jag att jag inte är en av dem som inte ser skogen för alla träd. Skogen är där, jag lovar. Man måste bara backa ett steg och kika på sammanhanget ibland.


bonuslista:

Tillfällen jag känner mig heterosexuell
1. När jag läser Tiina Rosenberg. Eller ens läser om henne.
2. När äldre människor tycker det är gulligt att jag har ett förhållande med en man
3. När jag träffar folk som är politiskt lesbiska
4. När jag ser på fab 5
5. När jag tittar på beck
6. Paraktiviteter, medvetna eller omedvetna sådana

Tillfällen när jag inte känner mig (nog) Heterosexuell
1. När collin firth är halvnaken i pride and prejudice och jag verkligen inte får upp den
2. brudbrudar
3. klubbar med Heteroinriktning
4. Män som hetrobrudar gillar (läs: Vin Diesel , Måns Zelmerlöw, Darin, Johnny depp, brad pitt, Dregen, Richard Gere, Orlando Bloom, Mikael Persbrant) Alltid så sitter jag med tom blick när folk talar om dem.
5. Folk som är fast i normen
6. När jag har klänning eller tjejskor och känner mig som en transa.

hemlisarna kommer NU:

ett: Jag har börjat rida världens finaste häst, veloce du relais. Det är toppen! Jag känner mig hel igen och har hittat några potentiella bekantskaper i stallet. En gubbe har cowboyhatt, det är kul. Fick en häst på vaden också och hoppades på ett tufft blåmärke men det verkar ganska halvdant.

två: Soffi och jag har slagit våra kloka huvudet ihop och skaffat en kolonilott. Yeah! Den är inte helt vår ännu eftersom vi får nyckeln till redskapshuset i helgen men vi har betalat in anmälningsavgift och valt ut den finaste finaste platsen på den här kontinenten tror jag. Det är supernära till dreviken så vi kan bada hela sommaren när vi är där och gräver och marsvinen ska få följa med och bo där på dagarna bara de inte rymmer och äter allas morötter. Soffi som är dräktig ska få ligga på en solstol och bli fläktad med palmblad när hon inte orkar gräva mer. Sen kommer ju bäbisen och då kan den hjälpa till. Ja, lite så hade jag tänkt mig. Och den här vill jag verkligen ha. Samt ett rådjur.

image164

RSS 2.0