what the fuck?

Jag kan liksom inte förklara 60kronoröl och utikten över stan och mitt söder. Jag kan inte heller förklara vad som fick mig att våga följa med idag. Jag kan bara älska det, tillsammans med hur lustigt det är att vara ute med cheferna och försöka se dem som kollegor. Så långt har det väl inte gått ändå. Men herrejävlar vad fint det är med
utsikt. Och eftersom Eric Rosén inte säger det så måste väl jag; Det suger att vacker utsikt är vigd åt de som har det bättre ställt. Det suger att skrapan har blivit kommersialismens högborg, helt plötsligt en jävla galleria, som om vi behöver en till och jag kände mig som i vilken amerikansk tonårsskildring som helst. Som en äkta valley girl, I'm just going to the mall. En annan dag kan jag förklara varför jag verkligen hatar att konsumtion ska vara den högst stående mänskliga aktiviteten. Nu ska jag somna lite småfull och vakna med sovmorgon!