sluuuurp
Samuel väckte mig klockan nio som avtalat och vi ska ses snart. Men jag vaknade igen med en insikt och det är så roligt att göra. Jag tänkte på Peter och hur han sväljer pronomen. Som om det aldrig funnits och inte ska vara där. Det låter så rätt men när man tänker på det borde det vara något som fattas. Speciellt innan verb tycks det alltid fattas pronomen för honom, men det är medvetet. Jag tycker det är smart.
Virge brukade göra riktigt roliga saker med det svenska språket, men nu minns jag inte de bästa. Jag får helt enkelt återkomma. Där har vi ett språkligt fenomen om någonstans.
dagens låt:
The humanity - the city eats its children
Kommentarer
Trackback
