what the fuck?

Idag har jag lite stressrelaterad ångest. Jag har mailat syo och frågat om livet går under om jag droppar en kurs. Tyvärr har jag ingen bra motivering annat än att jag känner mig värdelös och aldrig kommer klara det. Ska maila min handledare också och beklaga mig lite. Funderar på om jag ska bli full. Det vore onekligen en lösning. Har ungefär 50 telefonsamtal som väntar (utan överdrift alltså, det är semijobbrelaterat). Chefis ringde just från hemtjänsten men jag vågade in svara, känner mig för stirrig.

Hur som helst löser jag det känslomässiga med manisk städning, tvättning och lyssnar på ABBA. Sån musik tycker jag passar jättebra när en känner sig som att man ska gå sönder eller håller på att bli galen. Sånt är livet är min klassiker när jag mår kasst. Jag tycker liksom att jag är lite rolig då och härligt sarkastisk.
Jag gillar förresten att vara i tvättstugan. Det är något av det mest avstressande jag vet, då får man liksom några timmar  till godo så att säga. Dessutom är det ganska trivsamt, iaf om man inte måste mangla, stryka och annat flantigt.