R.I.P.
Jag somnade och vaknade med den tanken. Lena... finns väl? Hon kan ju inte inte finnas. Det verkar så fel.
Lena var världens bästa och jag sitter i skolan och gråter. Igår kände jag mig mest förvirrad.
M. ligger några månader före mig och har varit på begravningen osv. Hon har kommit till stadiet av the show must go on medan jag känner som mye uttryckte det "det gör så ont att solen går upp på morgonen som om inget har hänt".
Tur att jag har skolan att gräva ned mig i.
Kommentarer
Postat av: Jessica
Usch ja, det där känner jag igen. När solen skiner gör tillvaron ondare.
Postat av: Anders
Lyran-Anna facebook-mailade mig om det för ett litet tag sedan, men jag förmådde först inte att tänka på det och sen inte att säga det.
Hur som helst så suger det jävligt mycket.
Trackback