what the fuck?

Saker som gör mig arg och omotiverat upprörd :
* konstgjorda växter
* folk som köper o-ekologisk mjölk
* gjutjärn
* marsvin
* hårda knutar på plastpåsar
* bebisspråk 
* yrke: kändisbloggare
* techno
* kläder på djur
* Stadsjeepar och dyl. överproportionerade bilar






Idag var en långsam dag. Jag ville bara att någon skulle hålla mig sällskap. Först blev det Fredrik Lindström. Om g. ska bli den nya Fredrik Lindström tror jag hon passar. Han har sån fin ödmjukhet, och så är han lång också. Det är kul. Sen ringde jag lite, kägelbanan och röda korset. Sen kom Anna hem och gav mig kaffe. Kaffe är gott och hon är fin. Mina dagar går i ultrarapid men ändå bara försvinner dem. Så går en dag av vårt liv och kommer aldrig åter.

Sen har jag bråkat med exet i ett par timmar på msn. Ibland förstår jag inte vad vårt problem är men det är tydligen samma gamla vanliga. Sen är sagan om mitt liv att människor som stått mig nära stirrar mig stinnt i ögonen och säger att jag förändrats. Varje gång blir jag lika överraskad och aldrig får jag något svar på vad som är annorlunda. En gång var det barndomsvännen som kände sig obekväm med den jag hade blivit. Tyvärr kunde hon bara peka ut saker som att jag hade nya byxor (nu när jag tänker på det pratade även exet om byxor idag). Nya byxor kan man behöva ibland om man inte vill som ramsan säger "gå med rumpan bar" och jag vill tro att det är något annat som ligger bakom. Men är det fel att utvecklas över huvudtaget?

Han kallar mig bitter. 
Jag tycker det är ironiskt, det är allt.