kors i krösamoset. HON ringde!!!1
Eller nej, det gjorde hon förstås inte. Hon delegerade uppdraget att ringa mig. Mer konflikträdd får man kanske leta efter. Eller, nej det skulle väl vara jag i så fall. Jag fick hjärtklappning när jag pratade. Frågade om det där känsliga och försökte komma fram till något vettigt. Men hon lyssnade verkligen.
(x är en så himla bra chef, jag kommer gråta blod om hon blir avskedad. Nice guys finish last och bra chefer sparkas först. Men antagligen kommer hon arbeta deltid på min nya arbetsplats och det är ju fabulöst. )
Frågade just sl.se som glatt berättade för mig att jag måste åka två tunnelbanor tidigare än nu. Det betyder 20 minuter sömn förlorad. Det var just snyggt, jag som har så mycket bättre för mig än att gå och lägga mig tidigt.
Tänk om jag fick jobb i skarpnäck. Jag skulle sova minst en halvtimme längre. Kan ni tänka er?
Sen när jag tänker på att byta arbetsplats blir jag lite vemodig och tänker att jag kommer sakna mina gamlingar. Många är så himla fina. Men varför klamra sig fast på ett sjunkande skepp. En komma två miljoner fattas.
Och ibland vill jag bara ta med mig ett gäng arga syndikalister med facklor och högafflar och klor istället för händer till jobbet. Då skulle ni få se på andra bullar, myahahahaha.
IBLAND, när jag börjar titta utifrån lite för mycket, tänker jag att min blogg är ganska tråkig. Inte för att jag inte skriver intressanta saker men för att jag döljer dem så väl bland personliga intriger med människor med fingerade namn. Men sen halkar jag in på sthlmfinest.se (fråga inte varför, jag har iaf lovat mig själv att aldrig läsa ett tecken på stureplan.se) och läser en blogg som börjar med "idag åt jag minikeso och en banan till frukost. snart är det lunch" och plötsligt känner jag mig som världens mest sprudlande och intressanta person.
(x är en så himla bra chef, jag kommer gråta blod om hon blir avskedad. Nice guys finish last och bra chefer sparkas först. Men antagligen kommer hon arbeta deltid på min nya arbetsplats och det är ju fabulöst. )
Frågade just sl.se som glatt berättade för mig att jag måste åka två tunnelbanor tidigare än nu. Det betyder 20 minuter sömn förlorad. Det var just snyggt, jag som har så mycket bättre för mig än att gå och lägga mig tidigt.
Tänk om jag fick jobb i skarpnäck. Jag skulle sova minst en halvtimme längre. Kan ni tänka er?
Sen när jag tänker på att byta arbetsplats blir jag lite vemodig och tänker att jag kommer sakna mina gamlingar. Många är så himla fina. Men varför klamra sig fast på ett sjunkande skepp. En komma två miljoner fattas.
Och ibland vill jag bara ta med mig ett gäng arga syndikalister med facklor och högafflar och klor istället för händer till jobbet. Då skulle ni få se på andra bullar, myahahahaha.
IBLAND, när jag börjar titta utifrån lite för mycket, tänker jag att min blogg är ganska tråkig. Inte för att jag inte skriver intressanta saker men för att jag döljer dem så väl bland personliga intriger med människor med fingerade namn. Men sen halkar jag in på sthlmfinest.se (fråga inte varför, jag har iaf lovat mig själv att aldrig läsa ett tecken på stureplan.se) och läser en blogg som börjar med "idag åt jag minikeso och en banan till frukost. snart är det lunch" och plötsligt känner jag mig som världens mest sprudlande och intressanta person.
Kommentarer
Trackback
