je regrette un peu

För att citera Nils. Han kan vara den klokaste jag känner. Idag skulle min samordnare hjälpa mig (den jag gillar på riktigt så jag inte kan låta bli att le när jag ser henne) att styra upp min framtid. Hon var hård men rättvis dvs. jag höll på att kissa ned mig. Det slutade visst med att jag skulle bli arbetsterapeut. Jesper röstade för inre frid. Inte att bli alltså, utan att få. Jag vet inte. Däremot varnade mitt horoskop mig för att det här skulle bli den värsta skitdagen på länge. Jag tror ju inte på sånt, inte ens nästan, så varför tycker jag då att jag borde sett det här comming? Jag är skadad av blå, hon har inflytande hon.

Ja, och det andra får jag väl lösa senare.

Vi kan säga att jag hade en vit månad (vilket jag hade) men att det inte hann gå många timmar när månaden tog slut innan jag hade alkohol i blodet. Gör det mig till en alkis? Folk ser ofta på en som att man är alkoholist när man har vita perioder. Det är ju bara om man är beroende man skulle behöva sånt. Dessutom har jag jättemycket att skriva om begreppet periodare, men motoriken är inte med mig.

Tänk på att ta hand om varandra, det kan inte understrykas nog.
Det blir så hemskt när man glömmer det.


Det finns några på jobbet jag ler varje gång jag ser, både bland gamlingarna och personalen . Alltså jag ler spontant, inte jobbleendet. Jag måste komma ihåg hur värt det är.

ps. man glömmer lätt hur gott öl egentligen är. ds.
pps. man glömmer lätt hur ledsen man är ibland när man inte är ledsen. ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0