nej, bara nej


Nu är jag arg uppgiven och ledsen. Nu påminns jag om att de flesta människor runt omkring mig i världen har värderingar som får mig att vilja gråta eller slå någon. Inte just dem och inte som att jag tyckte det är bra att slåss, men maktlösheten. Jag vet inte om jag klarar att vara kvar om jag inte får ur mig det här på ett eller annat sätt. Jag vet att jag inte kan påverka och jag vet hur det kommer fortsätta att vara. Framför allt vet jag att när jag säger min åsikt är det enda som kommer hända att jag inte kommer få veta saker längre. Allt kommer fortgå. För det gör det. Hela jävla världen bara rullar på i patriarkatets hjulspår och hur dum får man vara om man blir överraskad.

Sa just att jag måste prata om det och fick ett "inte nu" till svars och jag vill skriva allting, det vill jag verkligen för jag vill få det ur systemet. Men eftersom folk vet var jag jobbar känns det så sjukt olämpligt att skriva något. Få sparken för olämpliga bloggar ligger visserligen i tidens anda men ändå, jag ligger lågt då jag inte ens har ett anställningsavtal.


image150

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0