"näe, jag står utanför kyrkan och ska ta fram min halvfralla"



Idag började med en smärre hjärtattack så allt som hände efter var som en dans. Det är något man kanske borde använda sig av oftare. Som när jag trodde jag tappat bort mitt visakort men det låg på fel ställe. Då blev jag lättad och lite lycklig, detta var länge sen men sånt som Charlie skulle kunna prata om. Charlie var min mentor en gång i tiden, han vet inte om det dock.

Idag på tuben kom jag på att jag ska börja blogga om mina vänner. De känns på många sätt så mycket mer spännande än jag. Kanske för att jag inte dras med dem 24timmar om dygnet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0