what the fuck?

Hurra hurra hurra! (jag skämms dock lite för att jag igår sa till peter att genusvetardagen är lite lamt jämfört med sexdagarna. jag menade det verkligen inte.) Idag händer det saker och jag borde plugga. Hade världens softaste kväll igår och planerar lite att fortsätta med livet i det här tempot. bra och fint.

Bror fyller år i veckan och jag önskade att jag kunde komma på någon fin present till honom men det GÅR INTE. Bevisligen är det omöjligt att ge honom något han blir glad över. Till alla andra skulle jag åtminstone kunnat ge en kram eller baka kakor. Men han hatar kramar och kakor. Jag fattar inte vad jag ska hitta på för att visa min uppskattning. Tips mottages tacksamt.


Det är så mycket jag tänker att jag vill analysera och nysta i men jag glömmer det så lätt. Mycket hur människor inte är så homofoba som jag tror. Eller så är heteronormen så förutsatt att det inte spelar någon roll hur fysiska två personer av samma kön är. En av kvinnorna på kören nöp en annan i rumpan sist. Hon hoppade upp och pep, hysteriskt roligt. mmm, sidospår. Eller hur någon i min närhet sa sig leta efter ett manshångel och det väcker miljoner frågor hos mig kring genus. Tänk om man kunde byta ut genus mot ålder! Alltså person A (som lever enligt en ganska hård mononorm) går och pratar med  person B som person A är förälskad i och säger "jag skulle vilja hitta ett 30+hångel". Och det var självklart fanstän A och B kan hångla med varandra spelar det ingen roll för 30+ är en annan kategori som inte berör deras relation till varandra.

Det ska bli kul att lyssna på Tanja nästa vecka.
Hon pratar om otrohet som ett lufthål i mononormen. Jag skulle vilja jämföra det här "hångla med folk av samma kön kan omöjligt betyda något för någon"fenomenet med det.


Ps. Det kanske är förutsättningen att man ändå inte kan ligga med någon av samma kön som gör att folk kan vara så fysiska med vissa utan att lägga så mycket vikt vid det? Tanken att en ändå inte blir ihop gör att det inte spelar någon roll hur en tar på varandra eller tilltalar varandra. Som i yrrol när hon säger "Men hur skulle jag kunna varit med någon annan, jag har ju varit i afrika i ett år" och ler sitt ljuvaste leende. Jag känner mig precis som sjuksköterskan som blir anklagad för att vara rasist. Jag vill inte berätta för folk hur de ska leva sina liv och organisera sina relationer men när det inte finns någon som helst logik i det hela blir jag orolig att folk inte tänker. Aja, Jag och Mye ska i alla fall på polyföredragen nästa vecka, jag hoppas någon säger något nytt.