what the fuck?

Däremot har jag envetet jämfört mitt liv med att sitta på en öde ö. Som idag när Mye frågade om jag hade ett nummer man kan nå mig på. Jag spelade kanske över en smula, men essensen är ändå rätt. Jag sitter just nu hemma nyduschad, i en tom tyst lägenhet. Alla är borta, peter kommer väl hem imorgon/i natt, och de andra två verkar inte vilja komma hem alls (men slipp då, lillis!) Jag har ingen möjlighet att kontakta någon och jag läste först nu att CK spelar ikväll. Det suger bara lite för jag skulle verkligen ha en hemmakväll med mig själv, det var meningen. Jag tycker otroligt bra om at umgås med mig själv, det ska jag inte sticka under stolen med men det känns hemskt ovant att inte kunna sms'a någon när man kommer på något kul.

Det var väldigt roligt på seminariet idag, jag kommer verkligen sakna den här läraren när delkursen är slut. Bara 6poäng och den första veckan hängde jag så inte med. Jag längtar å andra sidan till tentan så jag kan få det överstökat. Även om jag skulle misslyckas med den är det skönt att veta. Som det är nu går jag runt och känner mig lite kass som inte pluggar konstant. Men jag har iaf varit på alla seminarier och snackat goja så det står härliga till. Det är ju alltid något. igår höll jag på att somna när jag satt i tysta läsesalen i biblioteket. Alltså jag älskar den salen, men nog blir man sömnig.

Dagens boktips: (hämtat från min kurslitteratur) Det går an - C J L Almqvist