what the fuck?

Just nu händer mycket i mitt liv, jag upplever det så i alla fall. Det händer mycket om man bortser från det sociala. Jag har mindre och mindre kontakt med människorna i min klass och mindre och mindre tid och ork  att faktiskt träffa människor. Ändå känns det som att Nuet är så himla avgörande. Som att människor antingen kommer närmre eller försvinner och att det på något sätt är avgörande. Jag vet att så inte är fallet. Ingenting är skrivet i sten men något har fått mig att känna att allt är så stort. Jag tänker på människor på det där sättet. Antingen att jag längtar efter dem eller att det är synd att vi aldrig mer kommer ses. Melodramatik på hög nivå. Jag har fått tag på en gammal kär vän vilket får mig att le för mig själv ibland på pendeln eller så.


Igår försökte jag dricka öl. Jag höll på att somna så jag åkte hem vid tolv. Jag kom hem vid ett och la mig på hundbädden och snusade lite på den för att den luktade Daisy. Peter kom hem någon timme senare och satte sig och spelade tv-spel så han skulle slippa göra det nykter (?). Ibland tycker jag att vi är ganska roliga.

Det kanske bara är våren. För våren är väl på väg?