god fortsättning.

På vad? Livet antar jag och det är ju ett bra tecken att det fortlöper. Min bakfylletröskel blir lägre och lägre och snart blir jag nykterist igen. På nyår drack jag några folle och kanske något mer men kände ändå av bakfylleångesten. Hur som helst har de senaste dagarna varit underbara. Nyår lyckades jag klara utan att hata det. Tvärtom hängde jag med människor jag gillar och hade trevligt.
Något jag inte förstår är alla mass-sms. En del av mig förstår att "gott nytt år" betyder att människor vill mig väl. Men en annan del tror att det mest är tvångsmässigt.

Vännen har just gjort slut med pojkvännen sen hundra år tillbaka och jag försöker vara lugnet i stormen. Det är jag inte särskilt bra på men jag vet att huvudsaken är att man gör sitt bästa. och murphys lag gör att man alltid behövs som mest när man klarar som minst. En gång fick jag förklara att livet inte är meningslöst för någon jag tycker om samtidigt som jag hade uppåt 40graders feber och mådde sämre än jag kan minnas. Men det är så man gör.

Em gav mig en jättefin bok om vänskap och medmänsklighet med sentimentala historier, där de flesta handlar om att minst en person dör. Den senaste var det flera hundra. Alltså gråter jag floder varje kväll innan jag ska somna. Varför kan jag inte låta bli? Det är ju så fånigt klyschiga berättelser. Som när jag var liten och rotade i morfars bokhylla (han prenumererade på "det bästa" vilket till stor del är sammanfattningar av böcker). Då grät jag så jag inte kunde andas när jag läste om något barn som dog i cancer, Men jag slutar inte läsa fast jag knappt kan de bokstäverna för all gråt. Jag vet inte varför, det är väl som att en pitbull inte slutar bita. Eller skorpionen och grodan. Det är inte så jag gör.

btw flyttar hon till flemingsberg i dagarna. Jag är superglad och har erbjudit mig att skruva ikeamöbler. Vilken tid jag skulle ha till det framgår inte riktigt. Jag har ett grupparbete som ska vara klart nästa vecka som vi inte börjat på och pernilla är borta två veckor och jag har i princip ansvar för frasse så jag ska försöka vara i stallet så mycket jag kan. Det tar minimum 5 timmar per dag. skitsamma, jag älskar det ju!



Här har jag suttit och skapat konst i paint medan lillis var borta. Nu måste jag återigen skaffa ett nytt arbetsrum. Peter har redan paxat toaletten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0