patriarkatet producerar film.

Åh, jag skulle kunna skriva något om sommaren med monika eller vad den heter. Tuttfilmen. Men det känns lite som att sparka in en öppen dörr. Zappade lite på tv nyss och såg att såsom i himmelen gick. Jag har märkt att en överhängande majoritet av dem jag träffat älskar den här filmen. Förutom att kay pollak är minst sagt obehaglig så är ju ploten bara att en gammal gubbe blir kär i en hälften så ung kvinna (hon är typ tolv och jobbar på ica) som dyrkar honom och gör allt för honom för att han är någon form av rockstar i byggden. Han besitter också andra alfahaneegenskaper som tex. hur han utstrålar en viss mån våld men aldrig behöver utöva det. Hon är i en uppenbar beroendeställning till honom och så finns han där med sin starka famn. Efter att ha sett filmen tycker jag grymt illa om Michael Nyqvist. Fast han dör ändå i slutet.

Min vän Jesper brukade förresten skicka sms där han frågade om jag sett patriarkatets senaste video. Då menade han det som  något positivt och kunde syfta till lite olika hårdpop i stil med slipknot. Jag tycker det är en viss charm i det, iaf om man jämför med att förneka ett faktiskt patriarkat. Jesper började även fnissa varje gång någon sa patriarkatet. Det var inte lika charmigt.

Jag önskar att jag hade hämtat boken på biblioteket idag så jag hade kunna sitta och skriva hela natten. Jag har varit sjukt trött idag men kommer nog inte somna på ett tag. Kanske lite Judith Butler gör tricket. Dessutom har jag en Bell Hooksbok (på svenska tack gud) att hämta på biblan i skarpnäck. Problemet är bara att om jag hämtar den så kommer jag läsa den istället för kurslitteraturen. Åh skona mig.

här med subtitles:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0