vilken helg! vilken natt! vilket liv!

Folk omkring mig är av förklarliga skäl lite lågmälda (och då menar jag inte det faktum att jag är högljudd utan mer att många är nedstämda) och jag känner mig nästintill dålig när jag är sådär glad. Helgen har varit smärtsamt fin och jag känner mig socialt fungerande i perioder. Inte när jag är berusad förstås, men det är smällar man får ta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0