Körslaget!
Sitter och tittat på lördagsunderhållning på tv med hunde uppkrupen i knät fast hon inte ska vara i möblerna. Ibland får man faktiskt göra undantag, annars skulle ju inte ordet finnas. Inte heller undantagstillstånd skulle finnas om det inte utfärdades.
Jag älskar körslaget. Inte bara av den enkla anledningen att jag tycker om att sjunga i kör och att det är intressant att höra körledarnas arrangemang (som ibland är riktigt bra). Men mest för att det är feel good-tv. Det är glädje från början till slut! Inga hårda känslor mellan de konkurrerande lagen eller körledarna, alla peppar och uppmuntrar varandra och alla sjunger för att det är kul. Något annat som är unikt är att människor som har fyllt 50 deltar på lika villkor med unga och fixade persioner, sådana vi är vana vid att se i rutan. Visst kan det bli lite awkward när alla tvingas göra utmanande koreografier, men det vägs upp av gruppkramarna och den genuina känslan. Jag vet att det är tv och tv är fiktion men jag tror fortfarande att de har roligt.
I kvällens avsnitt sitter rodde ute i rinkeby och letar efter sin kör. Han nekar ett gäng svennar, inte för den sakens skull, men det är ändå befriande. Jag tycker det är härligt att se positiv mediabevakning från rinkeby också. Superfint är det.
Och jag hade ingen aning om att jag älskade caroline af ugglas så mycket som jag tror att jag gör.
Jag älskar körslaget. Inte bara av den enkla anledningen att jag tycker om att sjunga i kör och att det är intressant att höra körledarnas arrangemang (som ibland är riktigt bra). Men mest för att det är feel good-tv. Det är glädje från början till slut! Inga hårda känslor mellan de konkurrerande lagen eller körledarna, alla peppar och uppmuntrar varandra och alla sjunger för att det är kul. Något annat som är unikt är att människor som har fyllt 50 deltar på lika villkor med unga och fixade persioner, sådana vi är vana vid att se i rutan. Visst kan det bli lite awkward när alla tvingas göra utmanande koreografier, men det vägs upp av gruppkramarna och den genuina känslan. Jag vet att det är tv och tv är fiktion men jag tror fortfarande att de har roligt.
I kvällens avsnitt sitter rodde ute i rinkeby och letar efter sin kör. Han nekar ett gäng svennar, inte för den sakens skull, men det är ändå befriande. Jag tycker det är härligt att se positiv mediabevakning från rinkeby också. Superfint är det.
Och jag hade ingen aning om att jag älskade caroline af ugglas så mycket som jag tror att jag gör.
Kommentarer
Trackback
