what the fuck?

Jag funderar så det knakar, och säg inte att jag inte försöker. Vad gör man när luften går ur en? Jag var så nöjd och glad för två veckor sen innan jag blev sjuk, men trots att jag inte snorar sönder längre tycks jag inte studsa tillbaka. Jag behöver studsa tillbaka! Jag försökte dricka kaffe och linfröolja mm. till frukost för att bli pigg. Kaffet gjorde mig bara illamående och linfröoljan gav mig kräkreflexer. Den gick bara inte ned! Varför får jag för mig att plåga i mig så äckliga saker? Det senaste är förresten d-vitamindroppar. Hela min studiegrupp fick kollektivt för oss att vi nog har d-vitaminbrist när vår kursare som är medicinutbildad började berätta. Läraren var (nej, jag kommer inte släppa det) 40minuter sen till lektionen så vi passade på att fråga ut t. om hiv, vitaminbrist och influensavaccin. Väldigt intressant, det är såna frågor jag aldrig hinner ställa till doktorn! Hos husläkaren är det mer ett par meningar, sen står jag utanför dörren igen och undrar vad som hände.
Hur somhelst kan det ju vara hösten som gör sig påminnd? Hur som helst har jag semester imorgon och har inget jobb på en vecka, det är egentligen fel tillfälle att gnälla. Jag lovar att ha jätteroligt på min långweekend. Eller kanske inte lovar, men jag ska verkligen försöka.