what the fuck?

Jag hatar dåliga föräldrar. Jag hatar normativa föräldrar som hjärntvättar sina barn. Jag hatar ännu mer när de envisas att inpränta vansinniga normer på allmän plats. Jag hatar när de ekar i mataffären och jag inte kommer undan dem. Många är inte många år innan de inser att kärlek är inget man får definiera själv utan någon annan har alltid tolkningsföreträde gällande dina känslor. Idioter.


(När vi stod i kassan och jag tvingades höra en ännu längre konversation frågade ena ungen om det var "honoms tur sen" varpå mamman kände sig tvungen att förklara att jag är av kvinnligt kön. Jag svarade att det inte spelar någon roll. Två gånger sa jag det till barnet i hop om att den skulle fatta att jag menade det. Helst av allt hade jag velat säga "Julia, nu ska jag berätta för dig om livet. Man får bli kär i vem man vill!" Till och med grynet säger det. Hur kan föräldrar förstöra så mycket för sina barn?)

Var på biblioteket också, strosade lite planlöst och det blev en bra skörd. Sen såg jag en bok som hette kvinnors relationer, tittade på baksidan och insåg att den handlade om kvinnors relationer till män och varför de agerar fel i förhållande till männen. Jag blev irriterad och lånade en bok om myror istället, jag gillar myror skarpt.