jag måste få krama på något.


Jag är just nu så djurlös att det är löjligt. Saknar ett husdjur i min närhet så att det gör ont.
Vissa dagar tror jag att jag saknar att kramas med människor också. Peter kramas jag mest med i sömnen och även om vi har implicita minnen och sånt känns det inte som att det räknas.
Alltså, köpa/låna ett djur eller kramas med mina vänner tills de blir tokiga?


Jag är på den där dåliga platsen igen. Jobbångest som överskuggar allt och jag orkar ingenting, men jag vågar inte göra något annat av rädsla att misslyckas. Fy fan vad tråkig jag känner mig.


Idag fick jag höra att det är naturligt att tända på stora starka män. Hade det varit sant hade jag slutat tro på evolutionen, 4real. Men har jag någonsin tagit biologister på allvar?

nineteens på lördag någon? Förresten? JA?
Nä, okej det är ingen som läser min blogg som skulle kunna tänka sig detta men ändå.
Dessutom bangar jag jämt när jag bestämmer mig för att gå ut.


Var i en helt fantastisk gymnasieskola idag vilket gör mig deppig att jag inte gått på en sån. Jag blir deppig av mycket som jag inte gjort. men tiden är väl inte ute? På ett sätt finns det mycket som jag aldrig kan göra eller göra om men det borde inte vara ett problem om jag var nöjd med vad jag gör nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0