what the fuck?

Dagens lunchdejt med nettchen var mer än fantastiskt. Hon har en lustig inverkan på mig, på något vis får hon mig alltid att säga som det är, även när jag inte själv fattat. Oftast brukar jag motsätta mig att folk värderar sina vänner utifrån hur länge de kännt varandra men med henne känns det ändå som att det är relevant att vi träffades förförsta gånger för tjugo år sedan. Tjugo år, det är inte bara en halv evighet, det är en femtedel av hundra.

Resten av dagen var kämpigare.

Vaknade med mer avancerade utslag än de jag somnade med. När jag vaknade hade jag massa utslag som ett bälte kring midjan. Rött och kliande, så jag läste såklart på lite om bältros och visst fan stämde allt in. Dock hade jag den enorma turen att kunna rådfråga en läkare idag och det var inte bältros. Hade det varit bältros hade jag ju kunnat smitta alla som inte haft vattkoppor och det gör mig otroligt nervös.
Gött att inte ha bältros men när jag börjar närma mig 50% kroppsyta täckta av exem känns det ändå inte tröttsamt. Gnider in kortison och har mig men det är knappast nyttigt för kroppen...